ryktet

Finns det nåt värre än när man trånat en hel jävla dag efter flottyrmat o när man väl kastat sig ner i soffan med gaffeln i högsta hugg o öppnar kartongjäveln så är det FEL!!! Fy fan vad arg jag blir,skulle kunna springa till turkstället o tvångsraka hans kattarmar i ren ilska o desperation.Ska det vara så jävla svårt!? Han står där o ler o säger ja ja o man bara ser att det går in genom ena örat o ut genom det andra o likt förbannat är det fel i kartonghelvetet! Man retar sig hela måltiden på att man får peta bort det äckliga o gnälla över att nästa gång då jävlar.O självklart står man där nästa helg igen vrålhungrig o trånar efter flott.För man ska ju på sitt riktiga svenska sätt bara stå tyst o hoppas o önska att denna gång ska det bli rätt.Nästa gång ska jag fan tvångsstirra när maten görs för nu är botten nådd,aldrig mer ska min måltid få förstöras.